Många gånger har vi fått frågan om varför vi startade företag och hur vi tänkte om vår framtid. Ärligt talat har jag inte varit duktig på att tänka strategiskt, mer bara gjort. Brukar ibland skämtsamt säga att ”Ung och Dum” (läs naiv) kommer man långt med 😉

När jag var 19 år hade jag redan jobbat flera år som fotograf, gått en fotoutbildning och provat på en provanställning. Då marknaden som fotograf sällan ger ett fast jobb och frilansande är det som oftast erbjuds så insåg jag som 19-åring att för att få ordning på papper och bokföring så är måste jag starta ett företag, fast jag knappt visste vad debet och kredit innebar, men det kunde man ju få hjälp med.

1987 startade jag då fotopia som enskild firma, gnuggade fram min första logga och tryckte upp visitkort. Det gick ganska bra för fotopia och jag skaffade en lokal som byggdes om till kontor och ateljé på Polstjärnegatan i Västerås. Min sambo Hasse hjälpte mig ofta med att bland annat framkalla film, vilket var lite tidsödande, många nätter hjälptes vi också åt att kopiera bilder till Teaterns premiärer då det skulle fram både utställningsbilder och pressbilder direkt efter sista genrepet.

1989 stod Hasse mellan två jobb, han sa upp sig som ingenjör på ABB och hjälpte till i fotopia innan han tänkte sig söka nytt ingenjörsjobb. Så blev det aldrig, det dök upp några spännande utmaningar som att fotografera till Skultuna Mässingsbruk och Carl-Axel Olssons kreativa skapelser för ASEA och ABB kalendrar och trycksaker. Dessa fotograferingar passade bra för en ingenjör då det krävdes både tålamod och teknisk list. Jag som är mer skolad pressfotograf och älskar porträttera människor och händelser lämnade gladeligen över dessa fotograferingar i studion till Hasse. På så sätt har vi genom åren kompletterat varandra väldigt bra och kunnat ta åt oss de flesta reklamuppdrag.

En dag ville vi köpa en ny, lite större, bil och gick till banken för att låna pengar. På banken blev vi inkallade till högsta chefen som ifrågasatte vår kalkyl med orden, detta kan man ju inte leva på? Vi svarade att vi redan gjort det i flera år och det räckte tydligen för att vi skulle få lånet. Bestämde oss för att stripa upp den nya fina bilen med loggan och än idag är det många som kommer ihåg den bilen.

1990 fick vi frågan om att flytta ner till ett kreativt kluster på Sigurdsgatan. Högst upp på Sigurdsgatan 35 renoverades en fantastisk lokal som döptes till Gjuteriet. Huset är byggt på 40-talet, från början som ett gjuteri men numera ett härligt tegelhus, centralt vid järnvägen som rymmer diverse företag. Men Gjuteriet bestod av ett gäng kreativa småföretagare som tillsammans kunde skapa stora saker. Det var många jobbsamarbeten, kreativa möten och ingen glömmer väl Gjuteriets julfester?

Fotopia som namn hängde med länge, även efter att Hasse börjat i företaget. Jag vidhöll länge att det finns många ”fotohasse” där frun jobbar i företaget utan problem. Men så ville vi i alla fall byta och namnet fick bli bildN, där N står för Nordlander. Lite lagom krångligt då mailadresserna sedan skulle bli rätt.

På 90-talet började också hela branschen gunga och ny teknik kom fram. Helt plötsligt skulle alla bilder vara digitala. Vi insåg ganska snabbt att vi måste hänga med i den digitala utvecklingen och köpte bland annat ett digitalt bakstycke för mycket pengar som kunde användas till Hasselbladssystemet. Att jobba i mellanformat kändes viktigt för att bibehålla kvalitén då digitala småbildskameror tog lite längre tid på sig att bli riktigt bra. Hasse var också bland dom första som gick SFF (Svenska fotografers förbund) i färghanteringsutbildning och vi kunde då leverera tryckfärdig digitala bilder till våra kunder.

Så småningom upplöstes Gjuteriet, men vi trivdes så bra på Sigurd och flyttade 1997 inom huset till andra änden med fönster mot järnvägen. Här fick vi optimala lokaler med ett rum för kontor och ett rum för ateljé och ett nytt härligt kreativt gäng som grannar, och nya samarbeten.

2016 fick vi äntligen till en skylt på fasaden, detta har vi diskuterat i många år men aldrig kommit till skott. Vi tycker det är stans bästa skyltläge mot järnvägen nu när det händer så mycket med det nya resecentret och allt som ska byggas på området. Våra lokaler ligger i riskzonen för rivning men vi kommer ett finnas kvar på Sigurd så länge vi kan, för här trivs vi och lokalerna är perfekta för oss. Välkomna ner och hälsa på, varje fredag kl.09.30 är vi ett gäng gamla och nya Sigurd-kompisar som fredagsfikar ihop, alltid öppet för gäster, bara att höra av sig

Intresset för foto verkar bara bli större och större, och teknikutvecklingen gör att många duktiga entusiaster skapar de mest fantastiska bilder på sin fritid. Det tycker vi är kul och inspirerande, och tvingar oss  att tänka till lite extra när vi fotograferar.

Man kan ibland tycka att det finns bilder så det räcker och blir över, men  bilder blir ”gamla” och ”tjatiga” mycket fortare idag i och med alla digitala publiceringar, så vi tror och hoppas att det även i framtiden kommer att finnas ett stort behov av bra bilder.

30 år

Så fyller vi då 30 år, vi ger oss gärna en klapp på axeln, bra jobbat Hasse och Pia. Vi kämpar vidare och hoppas på nya spännande år med nya utmaningar och spännande roliga uppdrag.

HIPP HIPP HURRA!!!

Pia Nordlander
Hans Nordlander